allt började med bostadsministern birgit friggebo
Visst kan det tyckas konstigt att våra bygglovsbefriade hus är uppkallade efter våra bostadsministrar; Birgit Friggebo, Staffan Attefall respektive Per Bolund. Fyndigt men lite förvirrande – vad är t ex skillnaden mellan ett Attefallshus och en Bolundare? Här försöker vi reda ut begreppen.
Friggebod i klassisk lekstugestil.
Birgit Friggebo – kvinnan som blev en bod. Bostadsminister 1978–1982
2008: allt började med en friggebod
Med friggebod menas en fristående komplementbyggnad vars byggnadsarea först fick uppgå till högst 10,0 kvadratmeter men som 1 januari 2008 höjdes till 15,0 m² med högst 3,0 meter till taknocken och att antalet bodar inte längre är begränsat till två som tidigare. Arean avser den sammanlagda arean för alla bodar och uthus utan bygglov på en fastighet. Friggeboden kräver inte bygglov om den uppförs på tomt som är bebyggd med ett en- eller tvåbostadshus.
Ursprungligen var de flesta friggebodar som uppfördes utformade av fastighetsägaren. Arkitekturen hämtade inspiration från lekstugor och förråd. Ofta blev friggebodarna som små kopior av huvudbyggnaderna, med relativt mycket detaljer och imitation av äldre byggnadsstil. På senare år har friggebodarna ändrat karaktär. Mer samtida formspråk har dykt upp och nya material prövats. I många fall har friggebodarnas kvalitet höjts, med mer påkostad inredning, bättre material och maskinell utrustning.
Ett attefallshus innan de uppfann design.
Staffan Attefall – mannen som blev ett hus. Bostadsminister 2010–2014.
2014: Det fortsatte med ett attefallshus
Attefallshus (även kallad attefallare) är en typ av komplementbyggnad som från den 2 juli 2014 fick byggas utan bygglov på många tomter. Byygnadsytan fick vara upp till 25 m² och höjden upp till nock 4 meter. Det var dessutom tillåtet att inreda det till permanentbostad.
De nya bestämmelserna gällde bara på tomter som redan var bebyggda med ett en- eller tvåbostadshus. Dessutom finns det begränsningar i bygglovfriheten, till exempel i områden som är särskilt värdefulla från historisk synpunkt. Det är inte heller tillåtet att bygga ett attefallshus eller tillbyggnad närmare gräns mot granne än 4,5 meter om inte grannen ger sin tillåtelse.
MAX Attefall – Sveriges största Bolundare
Per Bolund – mannen som blev en förvirring. Bostadsminister 2019–2021.
2020: Vad tusan är en bolundare?
Från och med den 1 mars 2020 får ett komplementbostadshus ha upp till 30 m2 byggnadsyta. Höjden upp till nock är oförändrad på 4 meter. En “bolundare” är alltså i alla avseenden ett attefallshus som har växt till sig med ytterligare 5 m2. Tanken med den något större tillåtna boytan är att det ska gå lättare att bygga bostäder som täcker hushållens behov och ge större flexibilitet när det gäller planlösning och möblering. Fem extra kvadratmeter kan tyckas lite men kan göra stor skillnad om de utnyttjas rätt.
Utökningen till 30 kvadratmeter gäller endast för attefallshus som är komplementbostadshus – antingen en byggnad som används som permanentbostad eller ett fritidshus. Dessa hus ska ha full boendestandard. Attefallshus som används som komplementbyggnader, till exempel garage, förråd, växthus eller gäststuga, får fortfarande vara högst 25 kvadratmeter.
MAX Attefall är alltså egentligen en “Bolundare” men det begreppet fick aldrig fäste, kanske till Per Bolunds stora besvikelse.